梵漢辭典






pratyavekṣate
觀照
pratyavekṣatā
現見
pratyavekṣaṇaka
pratyavekṣaṇā
審觀察, 審諦觀察, 能正觀察, 觀察
pratyavekṣaṇā-jñāna
妙觀察智
pratyavekṣita
思惟, 見, 觀, 觀察, 諦觀
pratyavekṣitavya
觀, 諦視
pratyavekṣā-jñāna
妙觀察智
pratyaya-adhiṣṭhāna
緣依處
pratyaya-bala
緣力
pratyaya-bhāva
作因緣, 因, 爲因緣, 緣
pratyaya-buddha
緣覺
pratyaya-hetu
pratyaya-jñāna
緣智
pratyaya-kṛti
緣起
pratyaya-kṣaya
緣盡
pratyaya-lakṣaṇa
待因緣, 緣相
pratyaya-lābha
遇緣
pratyaya-parīkṣā
觀因緣
pratyaya-pratītya
隨緣
pratyaya-pratītyâvartana
隨緣轉, 隨緣轉變
pratyaya-pravāraṇa
因緣請
pratyaya-pravāraṇā
別請
pratyaya-pravṛtti
依生, 緣生
pratyaya-sāmagrya
緣和合
pratyaya-sāmarthya-sadbhāva
緣力所生
pratyaya-vaidhurya
違緣
pratyaya-vaikalya
闕緣
pratyaya-vihvala
迷因緣
pratyaya-vijñāna
緣識
pratyaya-vīkṣaṇa
待因緣, 待緣
pratyayam apekṣya
待緣
pratyayamaya
從緣生
pratyayanatā
pratyayatā
因緣, 性, 緣性, 緣起
pratyayaṃ kṛtvā
有因緣
pratyayi-√bhū
作因緣
pratyayitatva
可委
pratyayâdhīnatva
待緣
pratyayâpekṣa
待衆緣, 觀因緣
pratyayâvaikalya
因緣具足
pratyayôdbhava
因緣生, 緣所生
pratyayôtpanna
從緣生, 緣生
pratyayāntara
異緣
pratyayī-bhāva
緣性
pratyaśrauṣīt
樂聞
pratyeka
別自
pratyeka-bodhi
獨覺, 獨覺菩提, 緣覺, 辟支佛
pratyeka-bodhi-buddha
緣覺, 辟支佛
pratyeka-buddha
獨覺果, 緣一覺, 聲獨
pratyeka-buddha-gotra
獨覺種姓
pratyeka-buddha-yāna
緣覺乘
pratyeka-buddha-yānâbhisamaya-gotraḥ
獨覺乘種性
pratyeka-buddhatva
獨覺, 緣覺果
pratyeka-jina
緣覺, 辟支佛
pratyeka-jñāna
緣一覺
pratyeka-naraka
孤地獄, 孤獨地獄, 那落迦
pratyeka-pratyeka
pratyeka-pravāraṇa
分請
pratyeka-pravāraṇā
別自恣請, 別請, 自送請
pratyekabodhau cittam utpādayiṣyanti
辟支佛道
pratyekabudda
緣覺佛
pratyekabuddha
支佛, 獨覺, 畢勒支底迦, 畢勒支底迦佛, 畢支佛, 緣覺, 辟支佛, 辟支佛陀, 辟支迦佛, 辟支迦佛陀, 鉢剌翳伽佛陀, 鉢剌翳伽陀, 鉢剌翳迦佛陀, 麟角
pratyekabuddha-bhūmi
獨覺地, 辟支佛地
pratyekabuddha-gotra
獨覺種姓
pratyekabuddha-mārga
獨覺乘
pratyekabuddha-rūpa
辟支佛身
pratyekabuddha-yāna
獨覺乘
pratyekabuddha-yānika
緣覺乘, 辟支佛, 辟支佛人
pratyekabuddha-yānīya
求緣覺, 辟支佛
pratyekabuddhatva
辟支佛道
pratyekam
別, 各
pratyekaṃ narakāḥ
孤地獄
pratyekaṃ trividhā
各有三
pratyeṣaka
pratyeṣemahi
受, 受領
pratykhyāna
遠離
pratyodhāvita
罷道
pratyodhāvitum
罷道
pratyosareya
pratyrtpanna
pratyuddhāratā
pratyuddhṛtaṃpadam
pratyudāhāra
pratyudāvarta
退轉
pratyudāvartanīya
退轉
pratyudāvartayati
復退轉
pratyudāvartita
pratyudāvartya
捨, 退轉
pratyudāvṛtta
轉還
pratyudāvṛttaṃ cittam
不欲, 囘心
pratyupabhoga
受用, 用事
pratyupasthitaṃ bhavati
起現前
pratyupasthito bhavati
正現在前, 正起
pratyupasthāna
住, 勤行, 止, 正現前, 正現在前, 現, 現前, 現在前, 生, 護持
pratyupasthānatva
能現
pratyupasthānatā
現前
pratyupasthāpana
pratyupasthāpita
pratyutpanna-buddha
現在諸佛
pratyutpanna-buddha-saṃmukhâvasthita-samādhi
常行三昧, 般舟三昧
pratyutpanna-dharma
現在法
pratyutpanna-duḥkha
現苦
pratyutpanna-samādhi
般舟三昧
pratyutpannam
現世, 現在
pratyutpannam adhvānam
現在世
pratyutpannamadhvānam
現在
pratyutpannasamādhi
般舟念佛
pratyutpanne---adhvani
於現在
pratyutpannā
現在
pratyutpannādhvā
現在世
pratyutthātavya
當起
pratyutīrṇa
pratyuṣa
pratyācakṣāṇa
pratyāgacchati
還來
pratyāhārin
pratyājāta
受生已, 已生, 生
pratyājāti
pratyākhyāna
壞, 捨, 捨離, 棄捨, 破, 誹謗, 離
pratyākhyāta
失, 奉獻, 捨, 棄, 棄捨, 破斥, 遠離
pratyāma
自內
pratyāsannatva
親近
pratyāsannatā
親近
pratyātma-adhigamana
速入
pratyātma-dharma
內身證法
pratyātma-dharma-sthititā
內身證法性, 緣自得法住
pratyātma-dharmatā
內法, 緣自得法, 自身內證法
pratyātma-jñāna-gati
自覺聖智
pratyātma-jñānatā
自內智, 自知
pratyātma-mīmāṃsā-jñānena
自以慧見, 自以所見
pratyātma-vedanīya
內身證, 自內所證
pratyātma-vedita
自身內證
pratyātma-vedya
內身證, 自內所證, 自覺, 自覺聖智, 自證
pratyātma-vedya. svâdhigama
自所證
pratyātmaveditavya
內自所證
pratyātmaṃ bhāvanā-maya
內證修性
pratyātmikī
內滅
pratyātmâdhigama
內證, 緣自得, 自覺, 自證, 自身內證
pratyātmâdhigamana
內證
pratyātmâdhigata
自覺, 自身內證
pratyātmârya-gati
內證聖行
pratyātmârya-gati-gocara
內證聖行境界
pratyātmârya-jñāna
自覺聖智
pratyātmâryajñāna
自證聖智
pratyāvartya
退, 退轉
pratyāyanârtham
爲顯
pratyāyanārthaṃ
開悟
pratyāytmika nirvṛti
內滅
pratyāśaṃsate
勸讚, 希望
pratyāśaṃsatā
希望
pratyāśaṃsitavya
希求, 求
pratî
計爲
pratî (√i)
信受, 爲緣
pratîṣ (√iṣ)
pratîṣ(√iṣ)
肯受
pratānatā
增, 增長, 廣大
pratānayati
pratāpana
極燒熱
pratāpana-naraka
極熱地獄
pratāpane mahā-narake
極熱地獄
pratāpavat
光遠, 苦行
pratāpita
pratārayati
pratāraṇā
假許
pratāraṇī
濟度
pratīcchana
pratīcchanatā
pratīcchita
所攝受
pratīhita
所攝受
pratīkāra-bhūta
對治
pratīkāra-buddhyā
爲療病時
pratīta
共知
pratīta-nāma
同所了名
pratīty-utpanna
緣起
pratītya samutpanna
緣生法
pratītya samutpanna-dharma
緣生法
pratītya samutpāda
緣生法
pratītya-dharma
因緣法
pratītya-dharmôdaya
緣起法
pratītya-samudāgata
因緣和合生
pratītya-samutpada-gāthā
緣起偈, 緣起法頌
pratītya-samutpadyamāna
緣起
pratītya-samutpanna
因緣, 因緣生, 從因緣生, 緣生, 緣起, 衆緣生
pratītya-samutpannatva
緣所生
pratītya-samutpannaṃ dharma-dhātum
緣生法界
pratītya-samutpanneṣu dharmeṣu
緣生法
pratītya-samutpāda
因緣, 因緣法, 因緣起, 所生, 生緣, 緣, 緣生, 緣起理, 緣起, 緣起法, 緣起義, 緣起論
pratītya-samutpāda-jñāna
緣起智
pratītya-samutpāda-pratisaṃyukto 'dhiprajña-vihāraḥ
緣起相應增上慧住
pratītya-samutpāda-pravṛtti
由從
pratītya-samutpāda-pravṛtti-nivṛtti-pratisaṃyukto 'dhiprajña-vihāraḥ
緣起流轉止息相應增上慧住
pratītya-samutpāda-yoga
緣起道理
pratītya-samutpādasya mukham
緣起門
pratītya-samutpādita
緣生
pratītya-samutpādālambana
緣起觀
pratītya-samutpādārtha
緣起義
pratītyasamutpanna-dharma
因緣生法
pratītyôtpadyate
緣所生
pratītyôtpāda
緣生
pratītyôtpāda-cakra
緣生輪
pratīyate
可了知, 可解, 顯
pratīyeta
得解, 應知, 解
pratīṣa
羞愧
pravacana-dharmatā
教法
pravaccana
正法
pravaktṛ
傳說
pravakṣyāmi
我今說, 我當說
pravara viśiṣṭa
最尊妙
pravara-agra-dharma
上妙法
pravara-vara
最勝
pravarayati
pravardhita
pravaritvā
儭著, 著, 著衣, 襯著, 還去
pravariyāṇa
報答
pravartaka-lakṣaṇa
流轉相
pravartamāna
修, 修習, 行, 轉
pravartanatā
生, 能轉, 障礙, 隨
pravartanā
pravartate
作用, 出, 能發起, 轉
pravartayati
修, 發, 轉
pravartayatām
申, 釋
pravarteta
應起
pravartika
隨轉
pravartitatva
所轉
pravarâgra
微妙
pravarâgra-dharma
殊特
pravaṇā
pravedanā
pravedayati
廣說, 覺受, 說, 辯, 開覺
pravedayiṣyāmaḥ
當廣說, 當辯
pravedita
所行, 所行處, 所證
praveśa
入胎
praveśa-sthāna
入處
praveśayati
將入, 引入, 悟入, 生
praveśayatisma
praveśâvasthā
入位
praveṣṭu-kāma
欲入, 求入
praveṣṭum
pravibhajati
正分別
pravibhakti
差別
pravibhāga
分出, 分別, 分齊, 差別, 知法, 解, 辯了
pravicaya-buddhi
觀察智, 觀察覺
pravicaya-prabhāvita
簡擇顯示
pravicaya-vihāra
簡擇住
pravicinoti
簡擇思惟
pravicinvat
極善思擇
pravicāra
pravicārayamāna
pravicārayat
觀察
pravicīyamāna
覺, 觀, 觀察
pravidārayati
pravistaraṇa
廣大
pravistaraṇatā
廣辯
pravisārayati
亙然
praviveka
出離, 寂靜, 獨處, 輕安, 遠離, 閑靜, 離, 靜處
praviveka-sukha
遠離樂
praviveka-vāsâbhirati
樂遠離
pravivekya
寂滅, 樂處遠離, 樂遠離, 遠離
pravivekyāntarāya
遠離障
pravivikta
樂遠離, 獨住, 空閑
pravivikta-vihārin
遠離而住
pravivikta-śayana
遠離臥具
pravivkta
遠離
praviśatu
可入
praviśya
還入
praviśāmi
欲入
praviṣ-√kṛ
深生
praviṣkaroti
深生
praviṣṭa
入已
praviṣṭa-bhāvanā
上品修
pravraj
出家
pravrajeti
令度
pravrajita-pakṣa
出家分, 出家品
pravrajita-pakṣa-gata
出家品
pravrajitvā
出家
pravrajitāḥ
出家
pravrajyā
出家學道, 出家, 出家作法, 得出家
pravrtti
pravrājaka
出家
pravrājana
擯出
pravrājayati
度, 擯出, 驅出
pravrājita
出家之人, 出家人
pravrājyate
令出家
pravyāharī
pravādita
pravāhayati
洗滌
pravāhayati snāpayati
洗滌
pravāhinī
大海
pravārayati
供給, 與
pravārayitavya
自恣
pravārayitvā
pravāraṇā
濫, 自恣, 自恣請, 與, 鉢利婆剌拏, 隨意, 隨意事
pravāreya
自恣, 自恣請
pravārika
作隨意
pravāsa-gata
遠行
pravāsanā
驅擯
pravāsatā
驅擯
pravāsayati
驅, 驅擯
pravīcinoti
最極思擇, 最極簡擇, 極簡擇, 能正思擇
pravṛddha-roga
重病
pravṛddhi
增長
pravṛtika
伴黨
pravṛttatva
起, 轉, 隨轉
pravṛtter āśrayaḥ
生死依
pravṛtti-bheda
生起差別
pravṛtti-kāla
轉時
pravṛtti-lakṣaṇa
轉相
pravṛtti-pratītya-samutpāda
緣起流轉
pravṛtti-tathatā
流轉眞如
pravṛtti-vairodhika
與流轉相違
pravṛtti-vijñāna
生起識, 用識, 轉識
pravṛttir duhkhasya
衆苦流轉
pravṛtty-artha
流轉義
pravṛtya
pravṛṇ-māsa
雨際
prayacchanti
得出
prayaśas*
prayaścitta
墮, 波夜提法, 波逸提
prayojanâbhāva
無用
prayojanīya
prayojayati
修, 安, 教修習, 療治, 遣
prayujyamāna
勤修習, 勤修行時, 正勤修學
prayujyate
修, 修觀行, 加行, 勤修, 勤修習, 能修作
prayujyeyam
進趣
prayuktatva
和合, 聚集
prayuñjīta
和合
prayāya
譬喩
prañjali
合掌
prañjali-bhūta
合掌, 合掌恭敬, 至誠
prañjali-kṛta
合掌
prañjaliṃ √nam
合掌恭敬
praśamanatā
休息, 息滅
praśamayati
息, 殄息, 淹, 滅, 滅除, 能治
praśasyatama
可稱讚
praśaṃsanīya
讚歎
praśaṃsya
應可稱讚
praśaṭha-vāhitā
放捨, 等流
praśna āgate
有問言
praśna-dvaya
二法
praśna-pṛṣṭa
於彼問難
praśna-udāhāra
能問
praśnaṃ aprakṣīt
praśnaṃ pṛcchanti
興問難
praśnaṃ pṛccheyuḥ
請問
praśnaṃ pṛṣṭaḥ
作是問, 問難
praśnikā
有問者
praśnikānām
有問者
praśnântara
別問
praśoṣita
praśrabdha
息除, 止息
praśrabdha-kāya
身輕安
praśrabdhi
猗適
praśrabdhi-saṃbodhyaṅga
輕安覺支
praśrabhya
息除
praśrabhyate
獲得輕安, 輕安
praśvāsa
praśākha
般羅奢佉, 鉢羅奢佉
praśākhā
五支, 支節, 枝, 枝枝, 枝葉, 鉢羅奢佉, 鉢羅賖佉
praśānta-(cārin~)
定隱
praśānta-karman
寂靜業
praśānta-nirvṛti
寂滅度
praśānta-vihārin
寂靜
praśāntâkāra
寂靜行
praśāntêryāpatha
威儀寂靜, 威儀庠序
praśāntêryāpatha-saṃpanna
威儀寂靜
praṇa-apeta
捨生
praṇa-hārin
奪命
praṇa-koṭī
無量衆
praṇaka-jāta
螻蟻, 蟲
praṇama
praṇamya
供養
praṇata-kāya
曲躬
praṇatāṅga
曲躬
praṇayāma
中善
praṇaṣṭa
喪, 失, 遺失
praṇetu-kāma
欲造
praṇi-
群萌
praṇi-bhūta
有命者, 蠢動, 衆生
praṇi-jāti
praṇi-māraṇa
殺, 殺
praṇi-vadha-rata
屠膾
praṇi-vadhâdi
殺生等
praṇidadhat
起正願
praṇidhana
宿願
praṇidhi-bala
弘誓, 本願, 願心
praṇidhi-cakra-maṇḍala
願輪
praṇidhi-citta
願心
praṇidhi-jñāna
願智
praṇidhi-viśeṣa
大誓願, 大願, 妙願
praṇidhiṃ cakāra
發願
praṇidhāna-bala
志願力, 正願力
praṇidhāna-mahā-daśa
十大願
praṇidhāna-praṇidhāna-balika
願力
praṇidhāna-pāramitā
願波羅蜜, 願波羅蜜多
praṇidhāna-vaśa
本願力, 願力
praṇidhāna-vaśitā
願自在
praṇidhāna-viśeṣa
勝願, 大願, 弘誓, 本願, 願
praṇidhānavat
發弘誓願
praṇidhānaṃ
發願
praṇidhānu
所願
praṇidhāya
悲願力, 正願, 由願力, 輕微, 願求
praṇidhī
弘誓
praṇinaṃjīvitādvyaparopayet
殺, 殺
praṇipatati śirasā
稽首禮
praṇodana
praṇôpaghāta
損害衆生
praṇālī
praṇāmayati
praṇāmaṃ karoti
恭敬禮拜
praṇāmita
praṇātighāta
殺, 殺
praṇātipāta
奪命, 殺, 殺, 殺害, 殺業, 殺生, 殺生罪, 能殺
praṇātipāta-kāraka
殺者
praṇātipāta-viramaṇa
不殺, 不殺生, 離殺生
praṇātipāta-virati
不殺, 不殺戒, 不殺生, 離殺, 離殺生, 離殺生
praṇātipātika
殺生者, 殺生者, 殺生者
praṇātipātikam---avadyam
殺生罪
praṇātipātin
害他命, 殺生
praṇātipātād viratiḥ
不殺
praṇātipātādattâdāna
殺盜
praṇātipātādi
殺生等
praṇātipātāt prativirataḥ
不殺生
praṇātipātāvadya
殺生罪, 殺罪
praṇāśayati
失, 違失
praṇāśāpraṇāśa-patha-vivaraṇa
開示壞不壞路
praṇīdhi
本願力
praṇīta-bhojana
美食
praṇīta-bhojana-rāga
美食貪
praṇīta-dharma
勝妙法
praṇīta-kāya
妙身
praṇītatara
妙, 最極殊妙
praṇītatas
praṇītatā
praṇītaṃ ---cittam
勝心
prekṣamāṇa
相視, 瞻視, 觀察
prekṣante
相視
prema
親昵
prema-citta
愛樂心
prema-gaurava
愛敬, 愛重
prema-jāta
生恭敬
premanīya
所親昵
prematā
愛念
premaṇī
premânugata
慈念
prerayati
策發
preryate
preta
卑利多, 彌荔多, 薜茘
preta-tiryag-naraka
三塗
preta-viṣaya
餓鬼, 餓鬼趣
pretā
餓鬼界
pretāyatana
鬼趣, 鬼道
pretī
餓鬼
preṣayati
供養, 施與, 發遣, 與, 送, 遣
preṣya-manuṣya
作人
priti
喜貪
priya manâpa
寵敬
priya viprāyoga duḥkha
愛別離苦
priya-cittatā
愛樂心
priya-jana
所愛
priya-karaṇa
可愛
priya-vadyatā
愛語
priya-vikalpa
愛分別
priya-vinā-bhāva
愛別離苦
priya-vinā-bhāva-duḥkhaḥ
愛別離苦
priya-vipariṇāma-duḥkha
愛別離苦
priya-viprāyoge duḥkham
愛別離苦
priya-viyoga
愛別離
priya-vāditā
愛語, 軟語, 輭語
priya-ākhyāna
愛語
priyatarikā
愛念
priyavacana
濡語
priyaṃ kṛtaṃ bhoti
奉敬
priyaṇgu
priyâbhāṣin
愛語
priyātithi
來求者
prodbhūti
出生, 生
prokte
語已
proktvā
語已
protsāhanā
勸令, 勸發, 勸進
protsāhayati
勸, 忍
proñchana
巾, 拭
proṇa
趣向
pruṣvā
霜, 露
pryojana
方便
prêkṣ (√īkṣ)
仰觀
prêkṣ (√īkṣ).
看, 瞻仰, 見解
prêr (√īr)
prêr√īr
策發
prêṣ (√iṣ)
發遣
prêṣ (√iṣ).
prānta-koṭika-dhyāna
邊際定
prāp (√āp).
是, 更有
prāpta
prāpta-)saṃjñin
謂爲
prāpta-dharma
得法
prāpta-guṇa
所得功德
prāpta-kālam
時到
prāpta-phala
得果, 得道者, 德果
prāpta-pūrva
所能得
prāpta-viṣaya
境合
prāptakālaṃ
時至
prāptavyam artham
應得義
prāptavye arthe
應得義
prāptavye-arthe
應得義
prāpti-ccheda
得斷
prāpti-dharma
證法
prāpti-dharmatā
所得法
prāpti-hetu
得因
prāpti-kāla
至時
prāpti-prāpti
得得
prāpti-samutpāda
得起
prāpti-sākṣāt-karaṇa
證得
prāpti-sākṣāt-kṛti
證得
prāptitas
由得
prāptivat
如得
prāpto’si buddha-jñānam
成正覺
prāptu-kāma
欲證, 欲得
prāpty-artha
至義
prāpty-upāya
得方便
prāpty-utpāda
得起
prāptyāvasthā
至位
prāptā bhaveyuḥ
獲得
prāyoga āyoga
息利
prāyoga-bala
修習力, 加行力, 方便力
prāyoga-ja
加行, 加行得, 行得
prāyoga-mārga
加行, 加行道, 勤加行道, 方便道
prāyoga-prabheda
加行差別
prāyoga-viśeṣa
加行差別
prāyoga-viśuddhi
加行淸淨
prāyoga-āyoga
出內
prāyoga-śuddhi
加行淸淨
prāyogatas
加行, 加行故
prāyogaḥ kṛtaḥ
加行
prāyogaṃ ca prayojayanti
入出, 紀別
prāyogeṇa
以, 和合時
prāyogika
加行
prāyogika-caryā
加行行, 有加行行
prāyogika-caryā-paripūri
加行行圓滿, 有加行行圓滿
prāyogikatva
加行, 方便
prāyogikaṃ vīryam
加行精進
prāyogikā gunāḥ
加行善
prāyogitva
加行, 勤方便
prāyogitā
修加行, 正加行
prāyogâvasthā
加行位, 行位
prīnayati
受樂受
prītatara
歡喜踊躍
prīti-darśin*
喜見
prīti-pramodya
信樂, 欣悅, 歡喜, 歡喜勇躍, 歡悅, 解懌
prīti-saukhya
喜樂
prīti-saukhya-samādhi
喜樂定
prīti-saumanasya
深心愛樂
prīti-saumanasya-jāta
大歡喜, 歡喜
prīti-saṃbodhy-aṅga
喜覺支
prīti-saṃjananatā
生歡喜
prīti-sphuṭa
充遍
prīti-sukha
喜樂, 悅樂
prīti-sukha-janana
生喜樂
prīti-sukha-jananī
悅樂
prītijanana
法喜
prītim...parām
踊躍大歡喜
prīty-upekṣaṇa
喜捨
prīty-ādi
喜樂定
prīyate
愛樂, 深生愛
prīṇayati
娛樂, 自娛樂
prṇyamayaṃkṣetram
福田
prṭala-kośa
pudgala
有德之人, 有德人
pudgala-bheda
人差別
pudgala-dharma
我法
pudgala-dravya
pudgala-dṛṣṭi
人見, 我見
pudgala-dṛṣṭika
人見, 起我見
pudgala-grāha
取人
pudgala-nairātmaya
補特伽羅無我性
pudgala-nairātmya
人無我, 補特伽羅無我, 補特伽羅無我性
pudgala-prajñapti
人名
pudgala-pravicaya
簡擇補特伽羅
pudgala-saṃjñā
人相
pudgala-viśeṣa
人差別
pudgala-vyavasthāna
建立補特伽羅
pudgala-vāda
說我
pudgala-śūnyatā
生空
pudgalôpalabdhi
人智
pudgalôtkrānta
過人
pudgalābhāva
補特伽羅無性
puggala
pukkaśa
卜羯姿
pulkasa
卜羯娑
pumāṃs
丈夫, 人, 好色者, 我
punar aparam
punar api
復更
punar jāyate
更受生, 更生
punar āvartyate
還下
punar āvṛttih
還下
punar-anadhyācāra
終不重犯
punar-ādāna
更受
punarapi
punareva
punarāvartyate
punas tad eva
又卽此
punaś ca
復次
punaḥ
復, 還, 還復
punaḥ pravāraṇā
更請
punaḥ punaḥ
慇懃, 數數, 數起, 更
punaḥ punaḥ pravāraṇā
慇懃請, 數數請, 更請, 重請
punaḥ...saṃjāyate
還生
punaḥ...saṃjīvayanti
還生
punaḥpunaḥ
數, 重
pundarīka
蓮花, 蓮華
punnappunam
pura
國土
purastime
puratas tiṣṭheyam
在前立, 現其人前
purato yāyin
前行
purato √gam
在前
puraḥ-pṛṣṭhataḥ
前後
puraḥ-sarin
pure
往昔, 曾, 本
pure bhaktam
食前
purima
初, 往昔, 曾, 本, 本來, 本生, 本際, 東, 東方, 過, 過去, 過去世
purima-cari
purima-carī
本行
purima-yāma
初夜
purimaka
purimika
前, 前安居
purimikāyāṃ varṣôpanāyikāyām
初安居, 前安居
purimā
purimā-diś
東方
puro-hita
師, 王師
purohita-kula
國師家
purusadamya-sāratha
調御
puruṣa
食者
puruṣa-bhāva
丈夫相, 男相
puruṣa-bhūta
丈夫
puruṣa-damaka
調御丈夫, 調御師
puruṣa-gandha
男香
puruṣa-grāha
取我
puruṣa-hasta
人手
puruṣa-kāra-phala
士用果
puruṣa-liṅga
男根
puruṣa-nimitta
男相
puruṣa-pravara
人中尊
puruṣa-pudgala
善男子, 士夫補特伽羅, 聖人, 賢聖
puruṣa-saṃsparśa
男觸
puruṣa-viśeṣa
勝人, 有德人
puruṣa-śabda
男聲
puruṣa-ṛṣabha
上人
puruṣakāra-ja
士用
puruṣakāra-phala
功用果
puruṣâyus
人壽
puruṣêndriya
根門, 男根, 男根
puruṣôttama
人中上, 士中尊, 大丈夫
purvam
purvika
purāṇa-dvitīya
本二
purāṇa-mitra
慈室長者
purāṇatā
purāṇī-bhāva
朽故
pusta-karmā-maya
經字
pustaka-gata
經典, 經卷
pustaka-karma-kṛta
經典
pustakarman-
膠漆布
pustakāvaropitaṃ √kṛ
書寫
putra gaveṣamāṇa
變訟, 辯訟
putra jinasya aurasa
佛口所生子
putra-mâṃsa
子肉
putra-māṃsôpama
如食子肉
putrābhilāṣin
愛子
puttali
色相
puñchana
puñja
puñjī
聚積
puṇari
不那利華
puṇya
福祐
puṇya-bāhulya
福多
puṇya-dvāra*
福德門
puṇya-garbha
功德藏
puṇya-hetu
福因
puṇya-jñāna
福慧, 福智
puṇya-jñāna-saṃbhāra
功德, 福德智慧資糧
puṇya-kriyā-vastu
福業事
puṇya-kāma
求福
puṇya-kṛta
世福, 福力
puṇya-kṣaya
福盡
puṇya-kṣepa
福盡
puṇya-kṣetra-bhūta
福田
puṇya-maṇḍala
圓滿功德
puṇya-nidhi
功德藏
puṇya-pakṣa
福分
puṇya-prasavāḥ
福生天
puṇya-pāramitā
功德
puṇya-raśmi
光德
puṇya-samudra
功德海
puṇya-saṃbhāra
功德莊嚴, 善根, 福德, 福德莊嚴, 福德資糧, 福行, 福資糧
puṇya-sukha
福樂
puṇya-sāgara
功德海
puṇya-toya
功德海
puṇya-upârjana
修功德
puṇyabala kumāra
福子, 福子
puṇyam kriyā
福業
puṇyamaya kumāra
福子
puṇyaphala kumāra
福子
puṇyaśālā
奔攘舍羅
puṇyaṃ karma
福業
puṇyaṃ kriyā
福業
puṇyâbhisaṃskāra
功德, 功德福, 所得功德, 福寧, 福施, 福行
puṇyâlaṃkāra
功德莊嚴
puṇyôdaya
增福
puṇyôpaga
福行
puṇyôpapatti
福生
puṇyāṇi karoti
作福
puṇyāṇi kurvataḥ
修福
puṇḍarī
分陀利
puṇḍarīka
不那利華, 分陀利樹, 芬利
puṣkalatā
puṣkaratā
花敷
puṣkariṇī
大池, 小池, 池沼, 浴池, 淸涼池
puṣpa-cchatra
華蓋
puṣpa-citra
華嚴
puṣpa-gandha
花香, 香氣
puṣpa-mālya
華纓
puṣpa-phala-vṛkṣa
菓樹, 華樹
puṣpa-pūjā
花供養, 華供養
puṣpa-varṣaṇa
雨華
puṣpa-vikīrṇa
散華
puṣpadeva
弗波提
puṣpanāga
奔那伽, 龍華樹
puṣpâbhikīrṇa
散花
puṣpāhara
弗婆呵羅
puṣpāvatī-vana-rāja-saṃkusumitâbhijña
華色王
puṣṭi-hetu
增長因
puṣṭita
所資
puṣṭy-artham
pācanā
成生
pācattika
墮, 波夜提
pācayitvā
煮熟
pācika
成生
pācita
pāda-gāmin
足行
pāda-mrakṣaṇa
塗足油
pāda-mūlika
pāda-paka
林木, 林樹
pāda-prakṣālana
洗足
pāda-pratiṣṭhāpana
pāda-pārṣṇi
足跟趺
pāda-talayor
於雙足下
pāda-vanda
禮拜
pāda-vandika
禮足
pāda-veṣṭanikā
pādapīṭha
寶机
pādau
雙足
pādau śirasâbhivandya
頭面禮足
pādau śirasā vanditvā
頭面禮足
pādau śirāsā vandati
接足作禮
pāde patitaḥ
頭面禮
pāde pādam ādhāya
翹足
pādepatitaḥ
頂禮
pāduka-pratisaṃyukta
著屐
pādukārūḍha
著屐
pādôpajīvin
pādāṃ cchirasā vandati
頭面禮足
pākhanda
鉢健提
pālaya (den.).
pālayisyati
應護
pālevata
pālyate
所得
pāna-rasa
蘇蜜
pāniya
pānīya-kāntāra
無水難
pānīya-mallaka
水甁
pānīya-sthālaka
水甁, 水器
pāpa
惡罪, 重說
pāpa-caryā
造惡
pāpa-deśana
說罪
pāpa-dharma
惡法
pāpa-karmādhyāpatti
造惡業
pāpa-mitra-parigṛhīta
惡友所攝
pāpa-mitra-saṃsevin
惡友所攝
pāpa-mitratā
惡友
pāpa-sattva
惡人
pāpa-suhṛd
惡知識
pāpacittā
無道
pāpaka-dṛṣṭa-gata
惡見
pāpaka-dṛṣṭi-gata
惡見, 惡邪見
pāpaka-mitra
惡友, 惡知識
pāpakā a-kuśalā dharmāḥ
惡不善法
pāpakāḥ...dharmāḥ
惡法
pāpika
惡, 惡邪
pāpikā dṛṣṭiḥ
惡邪見
pāpikādṛṣṭiḥ
惡見, 邪見
pāpin
罪人
pāpâśaya
惡意, 惡意樂
pāpêcchā
惡欲
pāra-manuṣya
他人
pāra-prāpta
究竟, 通達
pāracitraka
畫度樹
pāragate
般羅揭帝
pārami-gata
到, 到彼岸, 度無極, 至彼究竟
pārami-prāpta
波羅蜜多, 至究竟

【經文資訊】
【原始資料】原始资料皆来自网络
【其他事項】本資料庫可自由免費流通,詳細內容請參閱【中華電子佛典協會資料庫版權宣告】